2007 Chabanon Campredon

Sommarens klockrena röda! slog en vanligtvis välunderrättad källa fast i den här tråden hos Finare Vinare i juli. Långsamt mal Creutzgatans kvarnar – men vi snor på för att hinna lirka in ett test före första advent.

Men det kan stå vad det vill i almanackan, för sommaren hoppar ur glaset som grodorna kring midsommarstången. Hemgjord hallonsaft! Rabarber, jordgubbssaft – hemgjord. Björnbär, pallade i grannens täppa och gäldade med underarmarnas blod; man känner grädden från snipan i näsan, självsuggestion eller ej. Grillat kött, sommarblomster, stallbacken hos bonden vid skogsbrynet, och varm, stenig jord. Massor av salmiak passar också in i längesensomrarna med lite god vilja. Tyvärr växte inte lavendel, rosmarin och resten av garriguekompaniet vid de väschötska grusvägarna.

Vid sådär 17 grader är Campredon ett vin man klunkar i sig som den där hallonsaften efter en solstekt dag på fiskebryggan. Slankt, syrligt, lätt i munnen, mycket salmiak och järn, och så ett torrt avslut fyllt med mineral. Pricken över i: litchie! Grrrand vin, nja, kanske inte, men sweet Jesus vad gott. Få flaskor har försvunnit så fort i år.

Brynt majskyckling, vitlök, rödlök, citron, pyttetomater, rosmarin, oliver, en skvätt vin och lite grädde, och sjuss in i ugnen. You say november, I say nånstans kring 15 juli.

//anders

PS: Tack till Ulrik som tog tag i sambeställningen. Men jag borde ha tagit en tolva själv.

Explore posts in the same categories: vin

Etiketter: , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

7 kommentarer på “2007 Chabanon Campredon”

  1. Vinosapien Says:

    rock’n’roll-vin!!

    ibland är det skönt att inte analysera sönder ett vin.
    bara njuta och skratta.

    våra kvarvarande flaskor får utvecklas under ett par år. ska bli skoj att se vart de tar vägen.


  2. Nej, någon grrrand cru lär det ju aldrig bli… men ställ det bredvid 2006 Rauzan-Segla och fundera över vilket som haft den bästa växtplatsen och den skickligaste vinmakaren…. ;-)

    Nollåttan är istället lite svalare, friskare och stramare – mindre nyavärlden-fruktig. En ”dead-ringer” för god norra rhône-syrah och mer av ett lagringsvin än nollsjuan. Att köpa istället för Graillots nollsjua…

  3. anders wennerstrand Says:

    Mycket rock’n’roll är det. Här lär de inte bli gamla – den där 2007-frukten är alldeles för god för det.

    Tack FV för smygpremiären på 2008. Och utgår man från den här (helt ofatad, sjukt fräsch) och Rauzan är man beredd att kräva barriquebål i hela Frankrike…

  4. Ulrik Says:

    Jag tycker det borjar bli lite bashing har, eftersom jag sitter pa bade Rauzan och Graillots 07or. Inte sa nojd med nagon av dem….

    Mina Campredon gar at betydligt fortare an de tva.

    Halsningar fran Barca.

  5. Henrik Says:

    Intressant, det där med hallonsaften. Den enda jag druckit hittills tyckte jag faktiskt var rätt tuff. Stall, läder och bondgård var totaldominerande intryck i förstone. Jag hann till och med tänka att den var korkad, men det spåret la jag ner när frukten loss i munnen, men jag hade lite mörkare frukt, lite viol och en hel del garrigue samt en underbar mineralitet mer i spel än hallonsaft …
    Ska bli spännande att testa igen, mycket spännande. Kanske snor kycklingreceptet rakt av, det ser fenomenalt ut.

  6. anders wennerstrand Says:

    Äsch, vad har de i Barcelona som inte Stockholm i sen november kan matcha? Men en misstanke kryper på mig: du ska väl inte se El Clásico? För då måste vi nog droga och kidnappa dig och stjäla din biljett.

    Henrik, spännande att höra. Dekantering? Den här fick väl trekvart eller så i karaff, och så nån dryg halvtimme i flaska i kylen. Alla dina intryck finns ju i mitt block också, men kanske inte i den ordningen. Kul om en gammal mathund ger sig på den improviserade kycklingen – plocka bort citronerna om du sparar rester bara, annars blir lunchen dagen efter en besk besvikelse (duh…).

  7. Henrik Says:

    Ska erkännas, i princip ingen dekantering. Plopp i glas, in med glasen i kyl en snabb sväng och så på det. Sedan följde jag vinet över två glas i kanske en och en halv timme och utan mat. Det släppte absolut loss mer och mer och jag tyckte mycket om det, men hallonsaft var inte min överväldigande känsla.
    Resten åkte in i kylen för en påtitt dagen efter, men min fru högg det som var kvar och bjöd en kompis på medan jag jobbade. Women …
    Nästa flaska dekanterar jag åtminstone en timme före avfärd.
    Vad gäller maten – citronvarningen duly noted. Men annars gillar jag det där med att skicka in alltihop i ugnen på en gång, det blir rika smaker och kocken kan dricka vin med fru och/eller gäster i godan ro.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s