Krabbkampen: Breuer vs Brewer

‘Tis the season, mina vänner. Färsk krabba ligger och glittrar som fullmatade skattkistor på isen i fiskdisken och det är julafton precis när du vill. Skäms om du missar dem.

2007 Melville Estate Chardonnay och 2004 Breuer Berg Rottland

Krabba är kul för vinhundar. Den lånar sig smidigt till alla klassiska skaldjursparningar, men har också en köttig, djup, äckelgott havsmarinerad kvalitet – och då pratar vi under skölden, inte gulleköttet i klorna – som står pall för rätt tunga utmaningar. Exempelvis Melville Estate Chardonnay från fina 2007, hoppas vi, och så låter vi Breuers Berg Rottland 2004 rida under det klassiska baneret. Alltså en representant för vardera lägret i glasen i kväll och domarbordet redo att granska varje piruett och plié i samspelet. Två grenar: krabba au naturel samt tillsammans med en krämigt vitlökstung caesarsås.

Georg Breuers viner brukar vara idiotsäkra till skaldjur, inte minst mineraldrivna Rottland, och 2004 borde inte vara något undantag. Sval säsong betydde skörd i gården i Rüdesheim först i början av november. Doften definieras av ett karaktärsdrag: genomslag! Den här babyn fyller näsborrarna med intensiv närvaro.

Du vill ha doftcirkel också? Det är klassisk Rheingauriesling som lagrats lite varmt och redan hunnit få rätt mycket cykelkällare. Dessutom äpplen i kanel, en del ananas och en antydan om saffran, och så tysk skiffer i en rad nyanser. Djupet imponerar. I munnen är det sjungande rent och högsyrligt, utan samma tryck som i näsan men med ordentlig längd och alla skifferlagren vid tungroten.

Greg Brewers chardonnay från Santa Rita Hills har fått neutrala fat till jäsning och lagring och pressades, förstås, i hela klasar – mer om det här. Och så tid på fällningen, men utan att röra upp något. Bredvid en Breuerriesling huggen ur sval sten är det här förstås ett överdåd av rikedom, men fokus är femstjärnigt och inget sväller över kanten. Melville har partykläderna på i dag och all charm påkopplad, med tropiska färger ovanpå mogna äpplen och persika, och så bakkryddor och blomtoner. Det är syran och den salta havsmineraliteten som gör det här till krabbvin. Och droppa citron eller lime över maten behöver man inte heller. Som en supermogen chablis – och underbart.

Fast krabbkampen slutar så förutsägbart att du lär ha gissat slutresultatet i halvlek. 1-1. Rieslingens intensiva skiffertoner kunde vara måttsydda för att sitta ihop med mineraliteten i krabbköttet. Med lite caesar och ciabatta i bilden har Rottland svårare att hävda sig, men det klarar Melville med ena handen bakom ryggen.

Båda är grymma parningar. Men ska man gå till straffläggning är nog en rejäl skopa ren krabba och en klunk från Rüdesheim så gott det blir i höst.

//anders

Explore posts in the same categories: vin

Etiketter: , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

17 kommentarer på “Krabbkampen: Breuer vs Brewer”

  1. Henrik Says:

    Hmm, vinpornografi i både text och bild minsann. Men den där snuttefilten, har vinflaskor á casa Nettare en egen eller får de låna andras?
    Jaja, jag har ingen Melville i garderoben och ingen Breuer jag är beredd att offra. Men det där med krabba låter hemskt gott. Jag tror det kan bli straffläggning mellan en kul chablis och en stram typ från Alsace med.

  2. JanneS Says:

    Första kommentaren på din blogg. Du skriver för dj..la bra på ren svenska:-)
    Här hemma sköljde vi ner krabborna med Cloudy Bay Sauvignon Blanc. Också en klockren combo.
    Det blir säkert nån mer krabba innan den säsongen är över. Det kanske är ett perfekt läge att korka upp en Rottland 05.

  3. anders wennerstrand Says:

    Alla flaskor får egna snuttefiltar! Det blir en del att bära upp på vinden efterhand, men det är det värt. Melville finns i BS och Breuer är du nog visst beredd att offra, bara droppen fått urholka stenen några dagar till…

    Det höll på att bli 2005 Pinson Les Clos mot en äldre Melville i den här omgången av krabbkampen, men det stöp på dålig planering och det allt mer akuta behovet av inventering i Cellartracker.

    Tack Janne, ren svenska uppskattar vi mycket – åtminstone med det innehållet. Jag är ingen stor sauvignon blanc-fan, men jag har inga problem att se matchningen funka för dem som är det. Kim Crawford som dök upp i oktobersläppet kan vara värd att testa om du inte har gjort det, mer utpräglad i karaktären än Cloudy Bay. Och två tummar upp för sprättandet av en nollfemma från Rottland – skriv gärna en rad och avrapportera sedan.

  4. Vinosapien Says:

    Satans gott med krabba…blir till att shoppa loss imorgon…och med dina fantastiska meningar blir man ju löjligt sugen…sugen att dra ur det kladdigt gôttiga under skalet och slänga på en rostad macka…och dra på redigt med hempiskad aioli.
    Tack för att du spikade fredagens aptitretare…och till det blir det en mineralig Muscadet från Domaine l’Ecu (81964 på sb).

  5. anders wennerstrand Says:

    Visst är det sjukt gott – de västkustska ränderna går aldrig ur helt när det gäller vissa saker. Den där muscadeten skulle man kanske ta hem och prova, särskilt om den står pall för en aioli. Smaklig fredagkväll och hälsa hemma.


  6. Det är väldigt skönt när någon talar om för en vad man ska göra av sin fredagmiddag. Och gör det så snyggt att man dreglar. Västkusten och Rüdesheim, här kommer vi…

    2005 Pinson Les Clos kan förmodligen gå upp i vilken kamp som helst. Men ge den gärna en rejäl luftning först.

    • anders wennerstrand Says:

      Vi brukar ju laga exakt samma saker samtidigt utan kommunikation, men väl bekomme den här gången :) Tusan om vi inte ska ha en till i morgon – det är ju bara höst en gång om året.

  7. Frankofilen Says:

    Det har blivit några krabbor i höst, men precis som alla andra sitter jag bara här och dreglar trots en rejäl luftvägsinfektion. Det får bli en sväng förbi fiskdisken närmaste dagarna. Frågan är bara om det skall bli Californien eller Europa till gegget…

    • anders wennerstrand Says:

      Dregel och luftvägsinfektion samtidigt lät rätt otäckt… Vindilemmat löses medelst alexanderhugg: båda, förstås.

  8. Vinosapien Says:

    Franko,

    dra i dig en Janasse -06…redigt med malört i den…rensar de mest trånga luftrör…

  9. joshua Says:

    Tjena grabben!

    Vet inte vad du äter på krabban men
    tuggar du bara det vita köttet blir det ca 2% av krabban. Vet inte vad ni gnager på den, vore gött och veta men detta gör krabba bra många ggr dyrare än tex hummer. Vad gnager du på den? Tell me more!

    //Glenn

  10. anders wennerstrand Says:

    Jag äter i princip allt som går att komma åt; smör, rom, sköldköttet, benen, allt i den där förbannade labyrinten som man gör sig illa på, och så vidare. Kvar på tallriken blir en massa skal krossat i så små bitar som krävs för att man ska få ut allt ur skal, ben och klor, och så munapparaten och gälarna. En halv krabba kan glatt ta trekvart.


  11. Du får skriva Krabba Kräva dessa drycker.
    Tror att Melvilles ståliga Inox skulle passa bättre till all guckan under skölden som jag dessutom får äta själv hemma….hälsar,
    Gunnar

  12. anders wennerstrand Says:

    Inte heller ett oävet skaldjursvin, nej… Men den är så jäkla stålig att det nästan är mer krabbtycke i lite generösare Estate, kan jag tycka. Och så Inox till ostronen.

    Lyllo dig som får ha skalgucket i fred :)

  13. Christoffer Says:

    Tack Gunnar och Anders. Jag måste förstärka ert budskap känner jag. Varför inte Melville Chardonnay Inox? Den skulle förmdoligen ha varit -ännu- bättre till din krabba. 08:an är riktigt trevlig.

    Sedan undrar man ju varför du inte köpte en hummer istället? Kanske aningen godare än krabba, särskilt till Inox… Våga ”grabba” en hummer som man säger i Skåne ;-)

  14. anders wennerstrand Says:

    Det enklaste skälet är att jag inte hade någon Inox hemma ;-) Ett annat är att nollåttan förvisso är trevlig, men när jag provade för några veckor sedan kändes det som att den hade klappat igen rejält av resan över Atlanten jämfört med hur den smakade i somras. Sedan är det bara tycke och smak kvar – den extra kryddan och rondören i Estatevinet lockade lite mer till just det där äckelgoda krabbgucket, även om jag inte hade spottat i Inox heller.

    Krabba eller hummer, där har man en diskussion som kan räcka hela middagen. När krabborna är sprängfyllda och kostar 89 kronor kilot färska vet jag vart mina pengar går. Fast bjuder du på The French Laundry och man får den kokt i smör, så…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s