2007 Château de Saint Cosme Gigondas Valbelle
Signed, sealed, delivered. En Gigondas i tungviktarklass som bara är att hälla i sig mindre än två år efter skörd. Halleluja.
Om någon trots allt har missat hopens rop mot skyn om nollsjuor från södra Rhône är det dags att gå ut på torget med nytvättade öron. Kortversion 
för dig som har bråttom: Trevliga temperaturer, knappt något regn, ordentlig mistral, exceptionellt friska druvor. Resultatet är viner med mycket av det mesta, välbyggda, aromrika och lagringsbara – men tillgängliga så tidigt att man undrar vad som har flugit i dem.
Allt jag har smakat på hittills har fullkomligt sprutat fräsch och yppig frukt omkring sig. Syrorna kan vara lite låga, men å andra sidan talar odlarna om de mest fulländade tanniner de har varit med om och jolmigt är det inte. Parker slår frivolter och talar om det bästa han har sett på 30 år i Châteauneuf. Det betyder nog att jag kommer att tröttna på de här vinerna, men till dess tänker jag vältra mig i fruktfatet som Joakim von Anka i pengabingen.
Ta Louis och Cherry Barruols lilla bulldog med de långa ögonfransarna. Det här är ju en långliggare från grenachestockar som är 80 år och äldre, macererad med stjälkar och allt i två månader, toppad med tio procent syrah och med hyggligt mycket fat på. 10-15 år, säger de själva. Jag skulle vilja se den Valbelle 2007 som håller sig undan min korkskruv i 15 år. You can run, kid, but you can’t hide.
För det är ju så gott med björnbär och svarta körsbär om vartannat, färgad med en påtaglig hallonkant. Och så en komplex örtprofil, peppar och lakrits. Underbar balans mellan frukt, syra (faktiskt) och tanniner ger ett paket som får en att svälja lite fortare för att komma till nästa klunk. Mycket av allt. Och lammsteken från bonden i Valsta är en rosa dröm som står upp bra mot densiteten i munnen.
Den här fräschören i frukten och kvaliteten på tanninerna är precis essensen av södra Rhône 2007. Möjligen, möjligen kan det glänsa ännu lite mer om något år, men längre än så lär jag inte lägga undan de här och riskera att fruktlystern dämpas. Hedonism, här är din boning. Åt helvete med höstmysiga sekundärtoner och lagringsprestige.
Det är som att dricka en djuplila balklänning, glänsande, voluminös, smeksam, påkostad; krossad siden med precis det rätta motståndet på tungan. Hur kan man få nog av det?
//anders
Explore posts in the same categories: vinEtiketter: Frankrike, Gigondas, grenache, lamm, Rhône, Syrah
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Nettare e gioia 
september 10, 2009 den 12:38
Visst är det den god!!!
Du beskriver det bara så mycket bättre än jag.
:-)
september 10, 2009 den 13:52
Hej Anders,
de gånger jag testat Valbelle har faten alltid tryckt på aningen för mycket…har frukt och tanniner käkat upp faten ordentligt eller…
07:orna är sanslöst goda att dra i sig nu, men jag kommer ändå att lägga undan ett gäng för att se vad som händer…kan ju omöjligt bli trista upplevelser…
september 10, 2009 den 21:25
Tack Ulrik. Jag hade missat den posten, kul att läsa. God var det.
VS, jag tycker i och för sig inte att fatningen brukar vara så farlig (ett år på 40 procent nytt), men det där är en smaksak – hur som helst känns den mindre än vanligt i den här årgången, särskilt med tanke på hur ungt det är. Jag tror att du är något på spåren; när alla mätare går i taket blir inte faten så påtagliga.
Nollsjuorna kommer förstås att bli kanon framåt åttaårsdagen… Jag blev bara så hänförd över så tidig tillgänglighet utan att det kändes som att man offrade något.
september 10, 2009 den 21:53
Är detta månne en religiös upplevelse? Låter onekligen väldigt bra från en annars så svårflörtad herre ;)
september 11, 2009 den 3:49
Nja… För änglakörer och basuner krävs lite mer je ne sais quoi, en mer särpräglad personlighet, kanske. Men tillräckligt gott är det alla dagar i veckan.
september 11, 2009 den 19:07
Jag passade på den här av skilda skäl.
På det här låter som om det var helt fel beslut – trots en rätt solid prishöjning. Någon som vet varför Hominis Fides gick upp ännu mer i pris?
Båda 06:orna kostade 299, nu kostade HF 449 medan Valbellen gick för 375. Betraktas HF som the prestigecuvée nu eller?
september 11, 2009 den 20:52
Det gör den väl i och för sig, men jag är också lite nyfiken på orsaken till rakethöjningen och differentieringen. 2006 var dessutom en pytteskörd för HF.
Fel och fel – det finns mycket gott vin där ute. Men detta är definitivt ett av dem. Fast priset svider, det gör det.
september 11, 2009 den 21:06
Ursäkta en möjligen trist diskussion, men prishöjningen är på ett par plan logisk – eurokursen och att St Cosmes renommé stadigt blir bättre.
Å andra sidan kan man tycka att finanskrisen och det faktum att det finns en hel del bra vin därute skulle kunna hålla tillbaka priset en aning. Det kan ju inte bara vara att HF:s 06:a fick 95p av Parker (94 av WS) och att 07:an ligger på 94-97 hos Parker. Valbelle fick ”bara” 93 av Parker (93 WS) och 07 94-96.
50% höjning är rätt biffigt – point whores or not.
september 11, 2009 den 21:08
Jag har alltid haft en liten faiblesse för djuplila bakelser till balklänningar… Ännu en nollsjua med siktet inställt på omedelbar njutning, härligt. Det låter som att mörkrets makter inte har en chans.
september 11, 2009 den 21:37
Jag köpte ”bara” en av varje på prov just med tanke på att vissa invänt mot fatningen. Hittills har Hominis Fides slunkit ner över en veckas tid och jag har precis beställt ett helt gäng flaskor till. Det var precis min kopp te och imorgon korkar vi upp Valbelle. Får se om det blir en låda till av den också, om det finns något kvar.
Hominis Fides var i alla fall fantastiskt bra och i min mening jämförbar med Pure som ju också är gjord på 100% Grenache. Det är knappast någon risk för ånger för någon som köper på sig av Saint Cosmes nollsjuor. Givetvis måste även deras CdR provas.
september 12, 2009 den 9:53
Henrik, det är inte oviktiga aspekter – men plus 50 procent? Dessutom kom Parkers poäng i februari, och då borde väl den svenska upphandlingen vara klar.
Frankofilen, just do it.
Björn, tack för rapporten om de trogna människorna som jag inte har smakar på än – låter precis lika gott som man förväntar sig. Vi väntar med spänning på en rad om Valbelle också (och hoppas att jag inte har hypat för högt). HF-Pure, se där en uppställning med potential fram i höst…
För övrigt har jag provsmakat St Cosmes 2007 CdR, men som vanligt inte hunnit skriva; kommer förhoppningsvis snart. Men i korta drag – om du funderar på en beställning kan du göra den utan att darra på manschetten.
september 12, 2009 den 10:03
Skulle gärna göra det, problemet är att inte har några flaskor. Men om du tar med den här kan jag ta med en Pure. Skall vi ses i blålila bakelser på västgötaspången en ljummen majgryning? ;-)
september 12, 2009 den 10:15
Det jag menade var att någonstans finns det en stark vilja att tjäna pengar – annars höjer man inte priset 50%.
Importör? Barroul?
Ingen aning, men prishöjningen var en anledning till att jag passade. Hade jag inte gjort en del tyngre investeringar i garderoben tidigare i somras kanske jag hade tänkt annorlunda.
september 12, 2009 den 10:31
Visst har du rätt om att tjäna pengar, Henrik. Det finns givetvis de producenter som höjt priserna medvetet baserat på att de förutsett hypen avseende 2007 i södra Rhône. Vi får vara glada att vi kommit så billigt undan med vissa av dem. Barroche skulle mycket väl ha kommit undan med ett ordentligt extra påslag på främst Pure, men det gäller nog över hela linjen av specialcuvéer. Vad skulle t.ex. en redan tidigare superdyr Da Capo kosta om den hittade till Sverige?
Men priserna på nollsjuorna har ju stuckit iväg i alla fall på den fria marknaden, så det är väl bara bra om lite mer av pengarna kommer odlarna tillgodo.
Här hemma får vi vara glada att det vi kommer över till stor del sker till priser som få andra har möjlighet till vid upphaussade årgångar.
september 12, 2009 den 15:12
Frankofilen, det är ju en rent förtjusande idé!
Henrik, det förstod jag. Nyfikenheten kvarstår. Jag höll också på att passa tills jag övertalade mig själv att jag ju hade stått över en massa annat och därför hade lite utrymme :)
Björn, 2007 Da Capo blir en rysare… Bara att hoppas att man blir bjuden nån gång.
september 12, 2009 den 16:00
Valbelle öppnad och första intrycket i jämförelse med HF, med en liten brasklapp för smaklökar drabbade av marmeladkokning, visar lite mer syra och mindre frukt i Valbelle. Tanninerna är lite tuffare och den lilla andelen Syrah i Valbelle tycker jag slår igenom, vilket även faten gör. Det här är ett mycket gott vin, men banne mig om jag inte tycker att HF är mer tillgängligt så här tidigt. Helt olika viner och jag hade aldrig gissat på bara 10% Syrah.
Vi får de hur den utvecklas under kvällen.
september 12, 2009 den 19:49
Tonight’s guest blogger, brought to you LIVE on Nettare e gioia: Björn! Kul, mer sånt.
Spännande med första intrycket. Mer syra känns rimligt. Fatkänslan tippar jag lägger sig; jag dekanterade i åtminstone några timmar och hade inga som helst påtagliga fat att slåss med.
Eftersom jag lever ett så spännande liv går jag och lägger mig nu… Jobb klockan sex i morgon bitti bidrar också. Men jag ser fram emot att läsa slutintrycket när jag går upp.
september 12, 2009 den 21:26
”Guest blogger”!? Så pretto det låter, men får tacka givetvis. Jag får ångest på kuppen:-)
Faten sansade sig som du ”gissade” och frukten kom fram mer samt flyttade över åt det rödare hållet, men dragen av mörk frukt à la Syrah hänger kvar främst i näsan. Valbelle är i alla fall lite tuffare och tanninerna smeker inte gomen på samma sätt som HF, inte ännu i alla fall. Just nu är HF min favorit men jag är inte helt säker på att det står sig över åren framöver. Båda är utan tvekan mycket bra viner och försvarar sina respektive prislappar väl.
Om man går in på SB’s hemsida nu så noterar man att HF är borta. Jag hoppas innerligt att det beror på att jag fått mina flaskor och att ingen annan hann före:-)
september 13, 2009 den 15:11
Björn, jag tror att du har missförstått det här med reklam – man hissar inte saker för att behålla dem för sig själv. :-)
september 13, 2009 den 15:39
Hrm, ber om ursäkt men ganska många flaskor fanns på lördagsmorgonen:-( Valbelle finns i alla fall kvar. Alltid något får man väl hoppas;-)
september 13, 2009 den 20:23
Inte pretto alls, Björn, bara roligt. Jag gillade livekänslan i en pop’n’pour preview och löfte om uppdatering.
Det finns en tydlig mörkfruktighet här, och visst kunde det ha varit mer än 10 procent syrah, men en del modernt utgjorde grenacheviner beter sig också på det viset. Och tanninerna är ju så fina… Min nyfikenhet på HF blir nog svår att hålla i schack hela hösten; hoppas förresten du fick din beställning. (Det var inte jag som rensade på SB, vill jag ha fört till protokollet.)
september 13, 2009 den 21:10
Dag två visar Valbelle lite mer av vad som komma skall, givetvis, och skillnaderna mellan de två suddas ut en aning. Bättre och bättre och jag gillar mucho. Min rekommendation är dock tyvärr… att inte vänta med att korka upp HF alltför länge till;-) Buss på!!!
september 17, 2009 den 21:36
Idag kom ett SMS från SB. Det verkar som att jag får mina beställda flaskor för jag har bara en beställning liggande just nu. In i källaren:-)
september 17, 2009 den 22:05
Go boy! Får se om tillfället uppenbarar sig för en liten trogen människa på Creutzgatan framåt hösten.
september 21, 2009 den 7:37
[…] Nettare e gioia Bara en klunk till. « 2007 Château de Saint Cosme Gigondas Valbelle […]