Astroturfing alert! Eller Nu går spam på torra land

Vet ni vad Astroturf är? Det är konstgräs som man använder på fotbollsplaner. Fuskgräs. Och den som poserar som bloggkommentator för att göra reklam, eftersom en gräsrotsrekommendation i en bloggtråd upplevs som mer äkta än en betald annons, är en fuskgräsrot och ägnar sig följaktligen åt astroturfing. Jag älskar amerikanernas språkliga kreativitet.

Ni har redan sett det: Plötsligt är signaturen Malin hyperaktiv som en treåring på Jelly Beans och bedyrar sin beundran för Midsummer Cellars Cabernet Sauvignon på vinblogg efter vinblogg efter vinblogg efter vinblogg (och säkert fler, jag orkar inte leta). Samtidigt. Med små variationer. Komplett med pris och varunummer. Någon som trodde att Sverige skulle vara förskonat från astroturfing?

Vet du, ”Malin”, den svenska vinbloggosfären är fortfarande såpass liten och tajt att vi läser det mesta folk skriver. Panegyrik till en nylanserad cabernet, i trådar som handlar om helt andra saker, sticker ut redan första gången. För att inte tala om fjärde. Resultat: Bloggläsare kommer hellre att dricka veckogammalt tetravin medan de tuggar på aluminiumfolie än att befatta sig med vin från spamfabriken Andersson Wines International. Vill man skada sin rörelse är det här ett utmärkt sätt. Och oavsett vad man anser om bloggarnas marknadspåverkan verkar ni tro på den, annars finns det ju ingen anledning att astroturfa.

Spammare ska ha stryk och tandtroll. Men ni kanske klarar er genom att vara så riktigt bedårande inkompetenta.

//anders

PS: Visst undrar man vem som fick idén? Chefen? Litet privat initiativ från kontoristen? PR-konsult som vill prova att göra som i Amerika? Bloggare som vill testa om det funkar?

Explore posts in the same categories: prat

Etiketter:

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

62 kommentarer på “Astroturfing alert! Eller Nu går spam på torra land”

  1. Magnus Says:

    Att det var illa dold marknadsföring insåg jag genast när den kommentaren dök upp på Drucket; som du säger så var det lite väl genomskinligt. Det är alltså Andersson Wines International som ägnar sig denna synnerligen klumpiga spam? Det är så naivt genomfört att det kunde vara hämtat ur ett The Office-avsnitt ;-)

  2. Erik Says:

    Visst är det fantastiskt underhållande även om jag själv ännu inte fått äran att bli turfad av Malin! På samma tema, vilken merförsäljning kan annonsering i Livets Goda innebära för Guntrum Riesling? Kudos för rubriken; värdig Sture Hegerfors.
    /E

  3. anders wennerstrand Says:

    Jag kan ju inte slå fast att det är AWI som ägnar sig åt det, men det är deras vin, så det är de som lider skadan i vilket fall. The Office är ingen dum jämförelse.

    Guntrum och LG: Googla begreppet kontaktkostnad ;-)

  4. Henrik Says:

    Intressant att det här dyker upp samtidigt som det fördes en mycket kortlivad diskussion om transparens i vinbloggarna i en tråd hos F&V.
    Malin; du kan lika gärna ta av dig reklambikinin – den visar i dagsläget mer än den döljer.

  5. Vinosapien Says:

    Klockrent Anders!!

    Väcker till liv min irritation om smygreklam. Exemplet här är extremt dumt och flagrant.
    Kan vi inte mail-bomba…

    Andra nästan lika upphetsande exempel är vintidningarnas vingårdsbesök och sortimentsprovningar för någon enskild importör.
    Tror dom verkligen att vi konsumenter inte genomskådar den fula ‘reklamen’…

  6. Erik Says:

    Fast vingårdsbesök och sortimentsprovningar har jag inte så stort problem med. Nyckelordet är väl transparens, att man faktiskt vet vem som är avsändaren och under vilka förutsättningar till exempel en provning ägt rum. Detta tycker jag är något helt annat än att under en illa täckande mantel av anonymitet försöka kränga ut sina egna produkter..Inte ens smygreklam är i min värld något stort problem, så länge den inte är så omåttligt taffligt utförd..
    /E

  7. Frankofilen Says:

    Fast man får väl säga att personen varit imponerande heltäckande i sin spamming – till och med en post hos munskänkarna i Lund med direktlänk till importören och rubriken världens godaste rödvin. Debatt utbröt om prisvärdhet och om detta verkligen kunde kallas världens godaste vin när det bara fått 92 poäng…

    Nästan lite bedårande klumpigt, ja.

  8. anders wennerstrand Says:

    Det är nästan så att man undrar om inte det här är ett experiment. Allt avslöjas i ett kommande nummer av Resumé.

    Starkt att få igång diskussion om vinet i Lund ändå. Det skulle mycket väl kunna leda till att någon som sedermera har glömt själva grejen minns namnet och tänker hm, var jag inte sugen på att prova det där? Och då har man lyckats, och det har knappt kostat en krona. Ännu ett skäl att sätta lite ljus på dem här.

    För övrigt har jag själv inte drabbats av det här dravlet, så egentligen borde jag väl inte skriva, men jag lackade ur på att det fanns vart jag än vände näsan.

  9. Michel Says:

    Anders,
    Som vanligt skarp analys. Och lilla ”Malin” var extra gullig mot mig och hade någon slags känsla för att just jag var intresserad av detta vin.
    Visst, sådana mejl får jag varje dag från importörer, och producenter, och privata tyckare. ”Skräpkorgen” nästa … *gäsp*

    Däremot känns det på sin plats att ge en kommentar till Vinosapiens kommentar. Om han är så dum (eller oinformerad … eller vad det nu är), så han tror att ett reportage från en vingård, ett besök i distrikt eller en sortimentsprovning hos en vinimportör är ”förtäckt reklam”, blir jag uppriktigt sagt förvånad. Det låter snarare avundsjuka (att vi som arbetar med vin får prova så mycket vin) och brist på insikt om hur saker och ting fungerar. För att inte tala om ett avslöjande om hur han själv är. Alltså en som troligen lätt blir förförd och köpt bara för att det som hälls upp i glasen gratis. Alla är inte sådana, i själva verket är få vinskribenter jag känner (och jag känner i stort sett alla ledande vinskribenter i världen) av den typen, snarare är de lite väl gnälliga och kritiska just för att de har en ofantlig erfarenhet av att prova.
    Bara för att göra Vinosapien lite medveten: Det som vi på Livets Goda lägger ut på vinresor och provningar och skriver om, räknas till minst 4 miljoner om året! Vilket gör eventuella insinuationer på att ”att göra reklam” för importörer och viner skrattretande.
    Jag tycker nog att Vinosapien borde skaffa sig insikt om hur saker och ting fungerar. Och kliva ner från sin illa suttna höga häst.
    Inom litteratur, musik, film, konst, bilar, mode, teknik et al, är det exceptionellt sällsynt (om det ens existerar) att granskande media betalar för det de recenserar.

  10. Esping Says:

    Michel !Uttrycket ”Caesars hustru får inte ens misstänkas” tolkades av Ulf Dinkelspiel som att det var otillbörligt att ifrågasätta hans integritet och du verkar tänka likadant när det gäller vinskribentkåren. Det som egentligen avses är ju att när det gäller personer med ämbeten som bygger på förtroende som måste de ha en hållning som gör att misstanken om att det föregår något fuffens aldrig uppstår. Transparans brukar man ju tala om nuförtiden.
    När exempelvis Kronstam skriver om samma dussinvin 17 gånger på mindre än två år med det uttalade syftet att få i vinet i SB’s ordinarie sortiment börjar åtminstone jag undra. Det som får mig att undra än mer är att ingen eller få av hans kollegor reagerar

    Du kar rätt i att det är väldigt sällan som media betalar för sina recensionsexemplar och det är helt i sin ordning. Jag tycker dock att det är rimligt att förhållandena redovisas öppet. Vinskribentkåren har i mångas ögon ett trovärdighetsproblem. Det kan bemötas med öppenhet eller indignation.

  11. Vinosapien Says:

    Michel
    Helt ok att kalla mig dum…men att kalla mig avundsjuk blir aningen galet. Och tro inte att det går att förföra mig med gratis-ex av vare sig det ena eller det andra.

    Det jag efterlyser i reportage om producenter och sortimentsprovningar är lite mer kritisk granskning. Plockade fram ett ex ur högen (nr 20 2006) och slog upp sortimentsprovningen från PrimeWine. Det som presenteras är ‘russinen’, men jag är minst lika intresserad av ‘de sura citronerna’. Observera att detta gäller inte enbart Livets Goda, utan problemet finns i de flesta ‘livstilsmedia’.

    Visst är det härligt att vara positiv, men ibland kan det bli aningen för glättigt. Ett reportage måste vara lika balanserat som schysst vin.

    Det jag efterlyser finner jag i ditt reportage från Tasmanien. Här höjer du ett varnande finger för Pipers Brooke. Precis som det ska vara…lyfta fram vissa och varna för andra…Mer sådant…

  12. Vinös Says:

    Oj det var ord och inga visor från Michel, ”om han är så dum eller oinformerad”, känns som ganska kraftig kritik i mina öron?

    Att det finns vinkritiker som väger in andra faktorer i sina bedömningar, medvetet eller omedvetet, måste väl kunna stämma? På rak arm kommer jag på ett par exempel som åtminstone jag har reagerat på. Det första är Kronstams ohämmade hyllning till Mackmyra och hans plötsliga motvilja att prata prisvärdhet på den svenska whiskyn: ”Att bedöma prisvärdet ger jag mig inte in på. Det vore lika förmätet som att sätta betyg på konst”. Märkliga ord från någon år ut och år in sätter prisvärdhetsomdömen på viner i Sveriges största morgontidning.

    Ett annat exempel är Richard Juhlins uppgradering av Moëts standardcuvée. Från att för några år sedan sågat den vid fotknölarna är den nu uppe på nästan 80 poäng. Om det beror på att den blivit så mycket bättre tycker man att han kanske borde ha kommenterat det och inte bara jackat upp poängen 20-30% utan att nämna varför. Kan det vara så att det i längden blir ohållbart för en champagnekritiker att såga den största producentens största produkt?

  13. Erik Says:

    De högsta hästarna och piedestalerna verkar finnas i branschen; först Cereceda, nu Jamais. ;)

  14. Anonym Says:

    slutade läsa livets goda för ett tag sen. Mycket pga av att dom börjat skriva mer och mer om viner i den mycket högre prisklassen samt att viner som provas hos producenten får högre poäng än samma vin provat vid senare tillfäle. Sen att Anders Enquist tjatar om boxvin i varje jävla krönika, då blir man lite less. Tror Anders att dom som han riktar kritiken åt slutar att dricka boxvin för han skriver det och tror Anders att så många av läsarna till livets goda dricker så mycket box vin? Nä jag tycker han framstår som lite pajasaktig när han i var och varannan av sina krönikor gnäller om att folk dricker vin serverat ur box, låt folk dricka vin ur vilken förpackning dom vill och skriv om vinerna ist för Vilka viner folket ska dricka

  15. Des Bons Vins Says:

    Malin ja. Jag kollade faktiskt upp hennes namn först för att se om det gick att knyta henne till AWI. Men så taffligt vardet inte. Men när jag fick veta hur ”hon” spammat överallt tog jag förstås bort kommentaren.
    Och sedan undrar jag om det är någon annan som noterat att det skickas med flaskor en hel del journalister när man är på brancshprovningar?
    Dumma jag trodde att man skulle prova vinerna där på provningen.
    *Kalla det avundsjuka.*

  16. JJ Says:

    Hmm.. till min förskräckelse såg jag att denna typ av reklam har genomslagskraft – i vissa fall..

    http://vingligt.webblogg.se/2009/february/midsummer-cellar-ett-vintips-i-vantan-pa-roma.html

  17. Anonym Says:

    smart tänkt Des Bons Vins, du tror inte ”malin” är pseudonym. Skulle ju annars lika gärna kunna skriva
    -hej det är från AWI vinimport och vill rekomendera misummer cellars.

  18. Björn Says:

    ”Malin” kunde ju istället erbjudit er, var och en, en gratisflaska att prova så hade vi sannolikt fått ett antal objektiva recensioner av vinet i fråga.

    Ang. reklam för vin i media generellt har jag inget alls emot att/om det bjuds på gratisprover, oavsett om det är proffs (journalister) eller amatörer (bloggare) som tar emot dem. I båda fallen är det ju rimligen så att det är medialt självmord att inte vara objektiv i sina recensioner. Trovärdighet är färskvara och om man är ute och cyklar i en enda recension kommer kritiken omedelbart. Detta gäller tyvärr särskilt bloggarna framför journalisterna så jag förstår om ni avstår gratisflaskor för att vara på den säkra sidan. Dock skulle jag om jag själv hade tid engagemang och talang som Nettare F&V m.fl. utan att tveka ta emot gratisprover från importörer, men de skulle samtidigt få höra att de har sig själva att skylla om recensionen blir tråkig läsning för dem. Att man accepterar att dricka gratis betyder inte nödvändigtvis att man sålt sin själ.

  19. Des Bons Vins Says:

    Sade inte att det var ”smart tänkt”, men man vill ju gärna ha torrt på fötterna innan man dissar någon som kommenterar. Och f ö så har jag blivit utsatt för precis så ”smarta” försök också.
    Jag lusläser inte alla kommentarer på alla vinbloggar, så jag är väldigt tacksam över att jag har observanta människor runtomkring mig som tipsar när sådan’t här händer.

    Björn, javisst är det taffligt att inte ens bjuda in till sortimentsprovning om man vill bli omskriven? Dock tror jag faktiskt inte riktigt det stämmer att det är medialt självmord att inte vara trovärdig.
    Men det är nog ämne för ett annat inlägg någon annanstans.;)

  20. anders wennerstrand Says:

    Men, men, pojkar och töser, här lämnar man er ensamma en dag och så blir det bråk… Ja ja, ni är vuxna människor och kan säkert reda ut det själva. Ett glas vin brukar hjälpa.

    Mycket att prata om här, men jag måste faktiskt sova. Tack för i dag, får man väl säga – inget driver upp trafiken som lite småkäbbel och offentlig lynchning av spammare.

  21. Björn Says:

    Jag tänkte igenom saken ganska noga innan jag skrev medialt självmord, men syftade då egentligen mest på bloggarens situation i mediavärlden. I bloggvärlden är ju möjligheten till omedelbar kritik en saneringsfunktion som de flesta journalister slipper. Visst blir det debatt, men… normalt av andra proportioner. Alltför mycket omedelbar negativ kritik, pga t.ex ”sponsrade” inlägg, skulle sannolikt i längden bli belastande för bloggaren på flera sätt, vilket jag översätter till medialt självmord.

    Nog om detta i det här forumet. Det hör kanske, som Des Bons Vin säger, hemma på annan plats.


  22. Hahaha, ”stryk och tandtroll”!

    /S

  23. Rhonarna Says:

    Oj vilka urladdningar! På Nettare händer det grejer…..

  24. Des Bons Vins Says:

    Och måste förresten tillägga. Vet du vad Astroglide är?

  25. Fredrik G Says:

    Astroglide? Är det något att lägga på skidorna eller smörja cykelkedjorna med så kan jag tänka mig att testa. Annars står jag nog över…

  26. Des Bons Vins Says:

    Nope, det är något helt annat man smörjer.;)

  27. anders wennerstrand Says:

    Ciao tutti – det har inte varit meningen att strunta i den här tråden, men jag har helt enkelt inte varit hemma mer än för några timmars sömn. Bara några snabba reflektioner, sedan får det nog bli mer sömn…

    Genomskinlighet är ett ämne jag kan diskutera tills korna kommer hem, och som jag har lagt mycket tankemöda på på sistone. Och på det stora hela tror jag som de flesta att det är oerhört viktigt. Viktigare för bloggare än för etablerade medier? Nä, men behovet av att förklara vad man gör är större, eftersom formen inte har funnits sedan tryckfrihetsförordningen 1776. Om jag läser en skivrecension i SvD Kultur utgår jag från att skivan är ett recensionsexemplar skickat från skivbolaget, och jag tror inte att det i sig påverkar den som skriver. Om jag skriver om ett vin jag fått gratis av en importör, som givetvis hoppas på exponering, kommer ni att få reda på det förhållandet, för att undvika alla oklarheter. Eftersom recensionsprover inte är ett etablerat förfaringssätt för en amatörvinbloggare (sorry, folks – ingen gratis Krug i badkaret på Creutzgatan) ökar alltså kravet att förklara vad jag gör. Jag anser inte att det skulle göra mig mer benägen att skriva upp ett vin (herregud, det jag skriver handlar än så länge om upplevelser, inte aktiv konsumentjournalistik, även om det blir ett slags bieffekt), men det ska inte jag avgöra, utan ni, med fakta på handen.

    Björn har också rätt i att bloggare lättare än etablerade medier kan spela bort sin trovärdighet och såga av sin egen gren. Vilket innebär en viss självsanering. Vilket också understryker min poäng ovanför – behovet av att gardera sig med öppenhet och tydlighet som verktyg är större. Jaha, men skulle alltså inte stora medier förlora på om deras trovärdighet naggas i kanten? Jo, men det tar decennier och är en helt annan process. 300 000 människor köper Expressen varje dag.

    Jag uppskattar verkligen att diskussionen förs, och att få veta vad ni tycker. Och kom ihåg att för bara några år sedan hade Malin inte haft några diskussionstrådar i vinbloggar att sprida sin sjuka säd i.

    Vinös, den meningen (den plötsliga vägran att befatta sig med prisvärdhetsbegreppet) är en gyllene klassiker.

    Fredrik, det går att ha mycket roligare med Astroglide än cykelvård.

  28. Michel Says:

    Skön diskussion… och viktig.
    Det finns dock en del trådar som tas upp som inte är särskilt väl underbyggda av fakta och kunskap. Det är dock alltid en hel del påståenden och antaganden om vinskribenter (och jag tar inte skribenterna i allmänt försvar) som inte är sanning. Det är den detaljen jag vänder mig mot – för att ge diskussionen en äkta balans.
    Att Kronstam och en del andra skribenter hyllar eller sågar viner på ett klokt eller märkligt sätt, lägger jag mig inte i. Så länge det handlar om personlig smak är det svår för att inte säga omöjligt att leda sådana åsikter i bevis (det gäller också bloggares åsikter om ett vin).
    Jag har dock i stort sett samma uppfattning om deras förmågor som ni alla här verkar ha. Och jag är inte särskilt imponerad över mina kolleger. Tro mig! Främst av den anledningen att de fokuserar på de enklare vinerna som man inte behöver älta särskilt mycket om, de viner som om det skrivs upp säljs i enorma upplagor tack vare det skrivna. Därmed inte sagt att skribenten ifråga per automatik får betalt (i en eller annan form) från importören. Så är det INTE. Jag har ALDRIG hört något sådant under mina 13 år i branschen. Därmed också mitt ”hårda” inlägg till Vinosapien (det tog i alla fall skruv, vilket var min avsikt … sådan är jag, och det skäms jag inte alls över).
    Att en tidning som Allt om Vin är mer benägen att fokusera sitt skrivande till viner/importörer som lägger in fler annonser i deras tidning är en helt annan sak – och det är faktiskt just på det sättet med Allt om Vin, och Wine Spectator, och troligen till viss del även Decanter (det har jag inga belägg för, bara aningar). Det är såklart riktigt illa.
    Men alla media är inte sådana.
    Visst, det skickas varuprover till oss vinskribenter. Men någon Krug har jag aldrig fått, eller någon Bourgogne Premier Cru, eller något liknande godis. Det händer i och för sig att det kommer en eller annan flaska som till och med är intressant, men i stort sett alla flaskor som skickas till mig går oavkortat till mina grannar eller kompisar.
    Att den som skickar flaskan vill ha positiva omdömen är ju självklart, men det är inget jag bryr mig om.
    Jag hävdar fortfarande att en ”gratis” flaska inte behöver vara ett problem. Vare sig för vinskribenter, sommelierer eller bloggare.
    Jag vet att ni som gör vinresor betalar för era resor (det gör jag också), men kom inte och påstå att ni betalar för alla viner ni provar hos producenterna.
    Och kom inte och påstå att ni betalar för alla viner som provas på de vindagar som en och annan av bloggarna blir inbjudna till. Och slutligen, blir vinerna hos producenten eller hemma hos er godare för att ni har fått dem, och mindre goda för att ni har köpt dem? Jag tror inte att ni är så lättlurade.
    Och det är heller ingen skillnad mellan en musikrecensent som får en CD (att förhoppningsvis skriva om), och en vinskribent som provar en gratis flaska. Varför skulle omdömet bli sämre av det? Där handlar det om stolthet och inställning till sitt jobb.
    Jag har valt att ”tysta ihjäl” viner jag tycker är direkt dåliga, för helt uppenbart säljer även dåligt recenserade viner (i alla fall i Sverige). Och jag ser ingen poäng med att skriva om något som är dåligt (varför slösa tid och utrymme på det – när det finns så galet mycket som är fantastiskt). Såvida det inte är ett vin som förväntas vara riktigt superbra, men som är tveksamt eller dåligt av någon anledning. Då kan man varna. Detta sker regelbundet i alla de vertikalprovningar jag gör och skriver om.

    Till allra största del håller jag med om all kritik mot vinjournalisterna som skrivs i den här debatten. Men kritiken är inte helt underbyggd av fakta. Jag har också kritiserat vinskribenterna öppet, både i krönikor i Livets Goda, och när jag träffar dem tête à tête. Min senaste krönika, till nästa nummer, kommer dock inte att få publiceras så som jag vill (då jag namnger skribenterna och vad jag tycker om dem, deras värv och deras trovärdhet), av juridiska skäl. Tyvärr. Men alla som lever nära den svenska vinbranschen, är mycket väl medvetna om det som sägs mellan vinskribenter, och om vinskribenter. Och kritiken mot vissa skribenters eventuella oberoende finns där. Helt klart.
    Och den skiljer sig inte nämvärt från kritiken inom andra skrån.

    Om Erik tror jag sitter på höga hästar och piedestaler, är han långt bortom allfarvägen och cyklar. Men mig gör det inget att få kritik – det är en stor del av mitt jobb.


  29. Om man är stor bör man också vara snäll – och kunna ta kritik på ett snyggt sätt. Vi tycker att det var fult att köra över Vinosapien med hela suven som svar. Det handlar om en av landets mest självständiga och genomtänkta vindrickare. Helt fri från prestige och blingbling-faktor letar sig han på egen hand fram till intressanta producenters dörr. Och råkar dessutom vara både trebetygare och riksmästare i vinkunskap….

    Livets Goda har stora kvaliteter men förtjänar också kritik på vissa punkter. Men det kan vi ta en annan gång… ;-)

  30. Winepunker Says:

    Att låta vinkritikers alster tala för sig själv kanske är bästa motelden mot nonsens (däri inget sagt att alla vördade medlemmar i presskåren svamlar, jag har djup respekt för flera journalister). Kan man bortse från att bloggen är lite tröttsam i sina upprepningar är http://vingrodan.blogspot.com/ ganska kul, läs Per Bills nyhetsbrev och förundras över de snarast absurt innehållslösa kommentarerna (visst, det är inte lätt att skriva målande rader om alla dussinviner, men då kanske man skall låta bli).

    När man reflekterar över att folk betalar för dylika alster kan man inte annat än förundras.

  31. Michel Says:

    Jag har aldrig sagt eller menat att vinskribenter är fria från skuld. Inte heller har dissat Vinosapiens kunskap. Det finns många ofantliga duktiga människor i detta land, och jag har alltid stor respekt för kunskap, såklart, eftersom jag sju dagar i veckan arbetar just med att förmedla kunskap och drycker, mat och restaurangkultur.
    Däremot att dra alla vinskribenter över en kant (medvetet eller onyanserat uttryckt), är fel. I mina ögon vittnar det om illa underbyggd kunskap. Och lika väl som jag reagerar på att bli kollektivt (av Vinosapien och flera andra här) kallad köpt, bara för att jag råkar ha en del av mitt värv som vinskribent, betyder det inte att jag på något sätt sätter mig på höga hästar och går i kollektivt försvar. Till skillnad från alla som bloggar, vet jag exakt hur det förhåller sig med Sveriges alla vinskribenter. Allt är inte bra – det vet jag – men det är heller inte på det sätt som målas upp. Om detta tänker jag inte brodera ut mig här. De som är intresserade av verklig fakta i ämnet, får mer än gärna höra av sig till mig.
    Det jag förundras över är att så många reagerar misstänksamt på att en vinjournalist inte alltid betalar för de viner som recenseras (och i detta är det ingen skillnad mot musik, film eller vad det nu är). Det stora problemet är inte detta, utan att så många av landets vinjournalister inte har särskilt stor kompetens om själva vinet!!! Varför är det ingen av alla bloggare som reagerar på det? Har ni så kapitalt missat detta? Det måste ju ändå vara pudelns kärna.
    Det är lätt att kritisera en person som har sin inkomst från exempelvis vinskrivande. Och samtidigt hylla sin egen förträfflighet just för att man bara skriver för att det är kul (bloggare). Gör det bloggaren till en bättre vintyckare? Jag tror inte alls det är den typen av oberoende det handlar om.
    Om någon tycker att min kritik på Vinosapiens kommentar (alltså inte på honom som person, nota bene) var dum och orättvis, börja med att läsa er egna alster på nätet, så kanske vi börjar förstå varandra. Det formligen haglar av kritik och illa laddade ord som är långt värre än mina ord. För mig är inte Vinosapien untouchble bara för han är 3-betygare. För mig är han heller inte mer oberoende i sitt tyckande. Han är en av oss alla. Duktig förvisso.
    Alla som i tal och skrift uttrycker kritik mot något, vad de än må vara, har gett sig in i leken och måste därför vara beredda på att tåla kritik på egen person eller handling. I annat fall bör man vara tyst.
    Jag skräder aldrig med orden. Det är min person. Men jag är heller aldrig rädd att bli illa tilltygad. Det är liksom en del av spelet …

  32. Joe Says:

    Kort fråga till Michel. På din blogg skriver du:
    http://caferotsunda.blogspot.com/2009/01/catering-den-21-januari.html

    De viner ni provar ser ut att överensstämma besynnerligt bra med Divines sortiment. Finns det någon direkt korrelation (var Gunnar med på provningen)?

  33. Henrik Says:

    Trovärdighet och integritet är enormt komplicerade storheter. Därför engagerar de extra mycket, särskilt i ett sånt här fall när det handlar om ett specialintresse som för de flesta av oss kostar en hel del.
    Om du inte har trovärdighet får du inte handla så mycket som en liter mellanmjölk på krita på hos ditt lokala snabbköp. Har du trovärdighet, men ingen integritet får du sannolikt handla en gång, men inte två för då har du glömt att betala för dig.
    Det här är några ramar ur de etiska spelreglerna för press, radio och tv:
    Journalistens integritet
    1. Ta inte i tjänsten emot journalistiska uppdrag av personer utanför den redaktionella ledningen
    2. Acceptera inte uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån – och ingå inte avtal eller andra förbindelser – som kan misstänkliggöra Din ställning som fri och självständig journalist.
    3. Ge inte efter för påtryckningar från utomstående i avsikt att hindra eller inskränka berättigad publicitet.
    4. Använd inte ställningen som journalist, eller presskortet, till att utöva påtryckning för egen eller andras vinning eller till att skaffa privata förmåner.

    Gratisresor är fortfarande kontroversiellt inom skrået. Att gå på en vinprovning, eller en pressvisning av film, konst eller dans eller ta emot en CD i recensionssyfte är däremot okontroversiellt. Men hur stor skillnad är det att gå på en provning hos en importör jämfört med att få med sig en flaska eller två när man går?
    Som läsare blir man lätt misstänksam mot t ex Kronstam om han prisvärdesbedömer hela SB:s sortiment, men vägrar prisvärdesbedöma Mackmyra. Vad tror man om Kronstam när han ägnar ett helt uppslag i DN åt en sortimentsprovning på Vinunic utan att han skriver att det handlar om just det?
    Hur förhåller man sig till att Per Bjurman springer upp på scen och pussar Håkan Hellström under pågående konsert? Tycker man att det är kul med passion, eller läser man Bjurman med misstänksamhet när Hellström släpper något nytt? Vad tror man om Leif Zern när han recenserar Lars Norén, innan det blivit offentligt att de inte skulle gå och så mycket som pissa tillsammans på en öde ö?
    Hur ska man förhålla sig till dig, Michel, om du skriver något om Divine med tanke på att du har tagit uppdrag från dem? https://nettareegioia.wordpress.com/2008/11/28/bordeaux-2000-ettor-mot-tvaor/
    I mina ögon handlar det inte om huruvida man betalar för sig eller inte, det handlar om att skapa ett förtroende och det gör man enklast genom att alltid lägga alla kort på bordet.

  34. Michel Says:

    Joe,

    Jag köper en hel del viner i Kalifornien, bland annat en del som Gunnar importerar. Ibland har jag Gunnar på besök här hemma eftersom vi känner varandra, ibland jag någon annan vinperson här. Många viner som Gunnar har i sitt sortiment, har jag själv hittat i Kalifornien för massa år sedan och bjudit honom på. Det är ingen märklig följd att han sedan importerar de viner han får köpa.
    Min blogg är inget annat än referat från middagar jag själv arrangerar, eller jag går på. Inklusive några av de krogbesök jag finner vara kul att skriva om.
    Den 21 januari hade vi besök i Sverige av god vän till mig som jag håller som en av södra Kaliforniens bästa vinmakare. Maten till kvällen lagades av mig och vinerna kom framför allt från Gunnars privata källare,men också från mig Såklart är Gunnars källare fylld av viner som han själv importerar, men också mycket annat.
    Alla vinerna provades blint, och så gör vi alltid.
    Då detta var en middag, och inget jag i mitt uppdrag som vinskribent använder mig av, lägger jag ut det på min blogg som ett referat för dem som var med på middagen. Vilket mest var sommelierer och vänner.
    Jag skulle dock aldrig skriva om det i vår tidning, eller annanstans. Där har jag en helt annan hållning.

    Mellan raderna ser jag att du tror att mina omdömen om vinerna därmed är påverkade av att Gunnar var med på middagen. Så är det inte. Jag och Gunnar har många diskussioner om vad som är ett bra vin. I många fall har vi lika åsikter – i sig inget märkligt med tanke på att vi båda är hängivna Kalifornien – i lika många fall tycker vi helt olika.
    Jag ser inget besynnerligt med att på en provning eller middag prova massor av viner från en och samma importör, eller en och samma producent.
    Jag ser å andra sidan heller inga spöken eller tror att jag därmed ska förföras av det. Jag har hållit på med här så länge, att jag har passerat det stadiet för länge, länge sedan.
    Som du säkert har märkt, är jag en åsiktsmaskin. Och jag räds aldrig att säga till en importör, eller producent, exakt vad jag tycker om deras viner.

    Till sist. Café Rotsunda är precis som alla bloggsidor endast en dagbok som inte har något värde för andra än de verkliga livsnjutarna kring det dukade bordet (och framför allt de som var med vid tillfället). Café Rotsunda vänder sig bara till som sätter passion för vinet och maten före etik och exakt bedömning. På Café Rostunda gäller enbart njutningen och glädjen till vinet.

  35. Michel Says:

    Henrik,

    Intressant och bra inlägg. Du har helt också hållet rätt i allt du skriver. Debatten är i högsta grad viktig, men inte så enkel, eftersom det är många åsikter och tolkningar i ämnet.
    Vad gäller trovärdhet har du också helt rätt. Men även det är en debatt som kräver mer nyanser än svart och vitt.
    Det finns ingen journalist eller någon annan för den delen i hela världen som har en alltigenom hundraprocentig trovärdhet. Och det beror inte bara på hur den personen agerar, utan på hur betraktaren tolkaren.
    Huruvida du eller någon annan har förtroende för mig eller inte, har jag inte med att göra. Och det bekommer mig heller inte. Jag vet exakt vad jag gör, och vad jag inte gör. Och jag trivs väldigt bra med precis det jag gör.

    Jag fårstår dock inte kopplingen till Bordeaux 2000, första och andraviner. Dels har jag inte skrivet om den – jag ledde bara provningen – dels undrar jag vilket uppdrag för Divine du syftar på (kanske att jag frivilligt lagade maten till en middag – glöm inte bort vad jag har för bakgrund), och hur Divine kom med i bilden till bordeauxprovningen. De varken säljer bordeauxviner, eller var med?

  36. Michel Says:

    Igen, till Henrik,

    Om Bengt-Göran Kronstam kan jag skriva en bok. Eller flera.
    Och den kritik mot honom som vädras hos bloggarna, håller jag med om till 100%. Och jag har än mer kritik mot honom (och några till) än vad alla bloggare har gemensamt. Ur den vinkeln skiljer oss ingenting.

  37. Henrik Says:

    Michel: Jag dödade just min egen trovärdighet .. Jag har ingen anxing om varifrån jag fick att den där Bdx-provningen var anordnad av Divine. Glöm.
    Nu var det inte avsett som en attack på dig och din trovärdighet, oavsett om det hade varit Divine som arrangerat, mera tänkt som ett exempel på just de problem som kommer med territoriet. Kan du ta uppdrag som du får betalt för som provningsledare åt, t ex, en importör eller motsvarande, och nästa dag skriva i Livets Goda om denne importörs viner? Ska man följa spelreglerna så bör det undvikas. Om det i just ditt fall bör undvikas är en annan sak – det handlar om vad du har i bagaget sedan tidigare.
    Däremot får du ju i ett sånt läge räkna med att läsaren åtminstone undrar en aning om var du har dina lojaliteter.
    Är jag en fri skribent eller inte? Vad har jag för ballast? Ökar eller sjunker min trovärdighet som skribent om jag också gräver i annan mylla?
    Om man tittar på spelreglerna så är de till just för att öka trovärdigheten, man ska inte ta emot för att slippa misstänkliggöras.
    Det betyder inte nödvändigtvis att man är opåverkad ändå.
    Som sagt, svårt men mycket intressant ämne.

  38. Michel Says:

    Henrik,

    Mycket kloka och sansade inlägg. Jag har full respekt för dessa, och håller också med dig. Det finns ett och annat gränsfall i min liv, då jag har känt med magen. Då jag jobbar mest som utbildare åt både vinklubbar (Munskänkar, bland andra), och landets flesta vinutbildningar, samt en lång rad krogar, har jag ju såklart ett ”samarbete” med landets bästa importörer för att få fram viner som på bästa sätt visar på det aktuella områdets historia, karaktär och personlighet. Alla dessa viner väljer jag ju spklart själv. Att leva ett liv inom vinets värld, utan att någonsin ha beröringspunkter med tillverkare och handlare, är helt omöjligt. Därför är ett visst samarbete viktigt.
    Vad som skrivs är en annan sak. Av naturliga skäl. Där är jag knivskarp i mitt gränsdragande.
    Dock är jag liksom alla andra (även bloggare) inte mer än människa, och jag är långt från ensam om att bli påverkad av mitt liv i vingårdar, hos producenter, med producenter … oavsett jag har betalat resan och hotellen och hyrbilar och middagar själv. Detta skäms jag inte över. Däremot reviderar jag alltid mina betyg när jag kommer hem. Men BERÄTTELSEN är det centrala i mitt skrivande. Den kan aldrig påverkas av något annat än de hårda fakta som vem som helst av er alla kan kontrollera. Och upptäcka är sanna.

    Dessutom har jag idag talat med den numera berömda MALIN. Om någon nu är intresserad av att veta hur det ligger till med henne.

    Till sist. Jag uppskattar verkligen den här debatten. Det än både kul, lärorik … och mycket viktig!

  39. Niklas J Says:

    Michel skriver:

    ”Till sist. Jag uppskattar verkligen den här debatten. Det än både kul, lärorik … och mycket viktig!”

    Instämmer till fullo på den punkten. Saknar dock en part i det hela och det är de som påverkar mest just nu; vår vinjournalistkår!

  40. Michel Says:

    Niklas,

    I detta håller jag också med. Det finns ett ”etiskt råd” inom Svenska Vinskribenters Förening, och tro mig att det förs en debatt även inom föreningen. Därmed inte sagt att det blir ett fullgott resultat.
    Min egen inställning är att det mycket är en ”klubb för inbördes beundran” (det skiljer sig i och för sig inte så mycket från andra föreningar, eller ens från bloggsfären – jag tror det är en naturlig effekt av att vilja ”försvara sin klantillhörighet”).
    Men ett par medlemmar har blivit uteslutna just av den anledning som lyfts upp här i bloggvärlden.
    Men föreningen i sig har inget intresse av att delta i en sådan diskussion med omvärlden. Och det är väl synd.
    Jag tycker dock inte att problemet är så stort, eller riktigt av den art som framförs här. För mig är problemet ett helt annat. Det är inte mer än en handfull av landets skribenter som vid sidan om sitt skrivande, också arbetar inom restaurang- eller utbildningsvärlden, där man har närmare kontakt med handelsdelen av branschen. Jag är en av dem. Det har jag redogjort för flera gånger, och inte fallit i dålig dager när jag har redogjort för mina åtaganden av de journalistiska etikråden.
    Nästan alla skribenter får sin inkomst från helt annat håll.
    Det stora problemet är kunskapsnivån, vlket i slutändan gör skribenternas bedömning av vinerna ohållbar. Då jag har föreslagit kunskapssprov för att beredas plats i skribenternas förening, har man bara fnyst åt mig. Detta är mycket allvarligare, tycker jag.
    Men vi är olika. Vi ser helt olika brister, och förtjänster, och har helt olika spöken att jaga.
    Min förhoppning är en betydligt bättre vinkultur i landet, och det arbetar jag mellan 60-80 timmar i veckan för att uppnå.
    Det är mitt bidrag.
    Vill folk (en del bloggare) utmåla mig som köpt eller oetisk eller verksam i gränslandet, är det helt okej för mig. Men då hoppas att jag densamma också lägger sin fulla ansträning till ett bättre Vinsverige.

    Det är lätt att komma i kontakt med Svenska Vinskribenters Förening – det är bara att ringa eller skriva. Det kan bli en bra början på ett starkt och direkt engagemang.


  41. Visst är debatten högintressant! En glupande nyfikenhet suger in oss i direktkontakter med både importörer och producenter i olika provningssammanhang och vill man veta mer så nappar man förstås på alla möjligheter att prova. Följer man sin egen smak och kompass bör det leda åt rätt håll. Mer problematiskt är att skriva om sånt som andra kan tänkas uppskatta, att försöka klura ut en minsta gemensamma nämnare för det så kallade folket.

    Eftersom ni har möjlighet att köpa in så mycket vin till LG efterlyser vi fler provningar i ”peer-groups” istället för sorterade per importör. Såna jämförelser är ofta de mest intressanta – hade vi bara möjlighet skulle vi göra mer sånt själva. Exempelvis är Andreas Larssons referat av bordeauxprovningarna extremt matnyttiga…

  42. johan Says:

    jamis vad menar du med detta -utan att så många av landets vinjournalister inte har särskilt stor kompetens om själva vinet?
    Att du har läst och besökt så många producenter och provat så mycket vin så kan du eller har mer ”rätt” att sätta ett annat eller högre betyg på vinet för du kan mer om egendomen eller läst mer journalistik en någon anna skribent eller bloggare? Eller menar du att vissa bloggare som sätter ett lågt betyg på ett vin som du tycker om och givit ett högt så har han fel pga av att han inte har den kompetens du besitter?

  43. johan Says:

    Hur kan du Jamis göra reklam för ett företag (winefinder)som du jobbar för i en tidnig som du skriver för? Detta ser fan inte bra ut!

  44. Niklas J Says:

    Hade vinskribenternas förening deltagit och sökt försvara sina ställningstagande hade åtminstone jag haft större respekt för dem. Tiga är inte alltid guld och om förhoppningen är diskussionen sakta ska tyna bort och falla i glömska tror jag man får tänka om…

    Avsaknad av just kunskap, som du nämner Michel, är ofta alltför tydlig i mången svensk vinartikel. Kanske också därför jag själv har varit aningen negativ i mina krönikor till just vår nuvarande vinjournalistikkår. Visst, jag är medveten om att det till syvende och sist handlar om läsare och dra in dineros men till vilket slutpris? Lite som en politiker som klamrar sig kvar vid en maktpost för maktens skull även om inget nytt tillförs.

    Jag saknar även en viss förmåga trollbinda läsaren (jag har reagerat över stundtals ordfattigt språk och även talspråk i artiklar!) och saknar man förmågan fånga sin läsare hjälper det inte hur mycket kunskap man har. Se bara Nettares formuleringar; det är väl underbyggt, stundtals vitsigt, poetiskt och trollbindande – få vinjournalister når upp på herr Wennerstrands nivå.

    Kanske dags börja anlita bloggosfären?

  45. anders wennerstrand Says:

    Oj då – ännu en dag någon annanstans än framför skärmen, och mer bensin på brasan. Jag låter bli att kommentera allt som har sagts, det skulle bli rätt spretigt.

    Personligen anser jag att resonemangen kring trovärdighet och genomskinlighet är så intressanta för att de är förhållandevis nya för mig, och för att jag inser att de bara kommer att bli mer relevanta om jag ska fortsätta med det här.

    Det finns mycket kritik mot tingens ordning bland Sveriges vinintresserade, det är uppenbart. Som alltid har jag svårt för svepande, oprecis kritik – kudos till er som vet vad ni vill säga och formulerar det. Allt annat leder ofelbart till att motparten läser in mer än vad som sägs, och så hamnar man i skyttegravarna i Flandern (minus det gemensamma julfirandet).

    Jag tror också att den som läser den här bloggen i jakt på vass kritik mot allehanda missförhållanden kommer att bli besviken. Jag har så mycket roligt att skriva om att jag inte vill lägga tid på den negativa sidan. Vilket inte hindrar att jag ibland blir för irriterad på spammare, illa skött tilldelning av eftertraktade flaskor eller annat för att låta bli. I övrigt har jag nog redan skrivit ned mina centrala ståndpunkter ovanför.

    Michel, berätta mer – vad sade ”Malin” om spameländet? Jag är faktiskt skitnyfiken. Var det någon som ville experimentera för att se vad som hände, eller ett allvarligt menat försök till gratisannonsering?

    PS – Tack Niklas. *rodnar klädsamt*

  46. Michel Says:

    Johan,

    Jag menar inte att jag är bättre att sätta betyg på vin än någon annan – i så fall har jag uttryckt mig klumpigt. Det var inte det jag syftade på när jag skrev att det borde finnas kunskapstest för att få medlemsskap i Skribenternas Förening, på samma sätt det krävs examen inom andra skrån för att bereds medlemsskap. Många av landets skribenter är duktiga, men om du har läst det jag har skrivit på annat håll än just här, har du säkert också läst att jag tycker det är dags för skribenterna att höja sitt kunnande avsevärt, eftersom många av våra läsare är minst lika duktigare, eller oftare ännu duktigare än vad vi är. Åtminstone är detta vanligt när det gäller specfika områden. Jag tror inte att en skribent (eller tyckare i största allmänhet) kan hålla sig à jour med hela vinvärlden. Av den anledningen har jag själv valt att lägga det mesta av vinets värld åt sidan, för att koncentrera mig på djupet inom mina områden. Just för att vara med påläst och kunnit inom det jag skriver om.

    Avseende Winefinder har du helt rätt – och i detta har det blivit ett väldigt stort missförstånd med min eventuella medverkan … vilken är lika med NOLL. Jag är inte på något sätt medverkande i Winefinder, och har bara hållit ett par provningar för deras medlemmar. Det som har hänt med annonseringen är något som jag bestämt har motsatt mig, eftersom det inte alls är på det viset. För min del har det hela varit mycket olyckligt. Och det ska nu, enligt Winefinder, vara utagerat. Hoppas jag.

  47. Michel Says:

    Hejsan Anders,

    Jag tar gärna det hela med Malin i enrum med dig. Mejla mig privat så hörs vi.
    Och förlåt att det har blivit ett slagfält på din annars så utmärkta sida.
    För min egen del har jag kommit till vägs ände jhust här med alla åsikter om mig och andra. Jag skriver hellre om de bra, det positiva, det goda – men jag måste säga att det var underhållande att se så mycket energi från alla. Tack för det…

  48. Michel Says:

    Niklas,

    Jag kunde inte ha sagt (skrivit) det bättre än du just gjorde. Håller till punkt och pricka med dig.

  49. Martin Says:

    Som jag letat, men det var alltså HÄR helgens stora underhållning fanns.

    Michel,

    Att sticka ut hakan såhär (din normala, och ibland syrligt vassa krönika, i LG är väl ändå en västanfläkt i jämförelse?) ger en massa cred i min värld. Låt vara att du gör det med dunder och brak – och kör över några centrifuger längs vägen. Men det där med ”slagfält”? Var är då fienden? Jag kan se täta, sammanslutna, led, men ingen motståndare. Jag antar att denna hukar sig i sina skyttegravar bakom den där adressen och telefonnummret och tycker att det hela är rätt jobbigt och olustigt.

  50. Frankofilen Says:

    Högintressant läsning, och vilken intensitet! Det här berör uppenbarligen många. Här har man haft fullt upp hela dagen, men ändå tänkt göra ett inlägg bara man får tid och så har ett tjog nya inlägg postats och så mycket blivit sagt att jag bara sitter med ett uppkok kall gröt till åsikter som redan varit uppe och vänt flera gånger. Dessutom har det mesta redan sammanfattats av mer vältaliga personer än jag.

    Precis som Anders och några andra har jag ägnat trovärdighetsfrågan stor tankemöda senaste tiden; den har stötts och blötts i mängder av mail och över flera flaskor. Även Michel har mer eller mindre frivilligt fått agera bollplank och leverera sin syn på saken. Utöver de rena etiska övervägandena kokar för min del kanske mycket ner till ens egen självbild, och vem man skriver (eller tror att man skriver) för.

    Det här med transparens kan inte nog understrykas. Alla vinjournalister jag någonsin har läst upprepar gång på gång hur mycket de står över den påverkan som bjudflaskor och -evenemang skulle kunna ge. Säkert är det så för flera av dem, och det kanske också är som Michel skriver att somliga blir ännu mer kritiska med erfarenhet, men som konsument av omdömen vill jag gärna att det uppges vem som står för fiolerna så jag kan dra mina egna slutsatser. Det finns flera exempel i LG där viner får rätt uppseendeväckande höga betyg på en trevlig bjudlunch på någon stockholmsrestaurang tillsammans med den besökande vinmakaren.

    Ett liknande exempel är Allt om Vins genomgång av beställningssortimentet som enligt uppgift enbart baserades på flaskor de fått skickade till sig. Jag kan förstå att man inte har budget för att köpa varenda vin i BS, men visst skall det anges att det är en selektion och på vilka grunder.

    Sedan finns så mycket skrivet inom så skilda ämnen att man lätt blir sittande hela natten vändandes och vridandes på dem…

    En av de viktigaste aspekterna med hela diskussionen är väl ändå att vi faktiskt diskuterar direkt med en av de allra största vinskribenterna i Sverige? Det hade aldrig hänt för bara ett år sedan… Och att vinskribenternas förening inte deltar är kanske inte så konstigt. Vet de ens om att bloggosfären existerar? Den dyker ju inte upp i de lägre modulerna på nyhetsprovningarna…

  51. Vintresserad Says:

    Utagerande, underhållande och utbildande! Man tackar… och är mycket nöjd med ”amatörstatusen”. Även om den innebär att man får fortsätta att betala själv.

  52. Ruso Says:

    Jag har med intresse läst alla kommentarer och har fastnat på ett stycke som Michel skrev. Jag vet att det kanske är för sent och dags att stänga.

    ”Avseende Winefinder har du helt rätt – och i detta har det blivit ett väldigt stort missförstånd med min eventuella medverkan … vilken är lika med NOLL. Jag är inte på något sätt medverkande i Winefinder, och har bara hållit ett par provningar för deras medlemmar. Det som har hänt med annonseringen är något som jag bestämt har motsatt mig, eftersom det inte alls är på det viset. För min del har det hela varit mycket olyckligt. Och det ska nu, enligt Winefinder, vara utagerat. Hoppas jag.”

    När man går in där ser man Michels bild och det står att han ingår i vinkommittén. Vad står NOLL för? Ägarintresse?

    Malin kanske är ännu ett konstfackprojekt.

  53. braviner Says:

    Bästa diskussionen på åratal, decennier! Det där som Michel skriver om att han bara vill skriva om de intressanta vinerna och inte om de dåliga, är tyvärr ngt dåligt ur konsumentintresse. Även jag känner till person, som skriver en del i LG och andra ställen. Vad är det som händer då? Jo, spanska/portugisiska/österikiska/.. ambassaden ringer o säger att de ordnat en resa så det är bara att hänga med. Då blir det en hel del provningar o middagar. det är sedan som selekteringen görs. Skriv inget negativt om ngt! Vi får läsa mest om det bästa. Frågan är om detta är upplysande vinjournalistik? Visst är det intressant att få reda på att en viss producent inte gör så bra grejer, kanske beroende på vissa specifika problem. Då och då dyker det upp artiklar i massa olika tidningar (ofta samtidigt) om t.ex. om sherry, hur underskattat den drycken är och att det passar till hela middagen etc. För några år sedan var hela vinskrivargänget nere i Jerez och kom hem med artiklar fulla med uppmaningar om köp, bl.a. för att prishöjningar var att vänta då det befarades att bli öken av hela området! Så visst är det ganska vanligt med olika typer av påverkan!!
    Tack för debatten!!
    )braviner

  54. Michel Says:

    braviner,

    Jag förstår din synpunkt och har stor respekt för den. Visst kan man skriva om allt, bra som dåligt. Men det beror på vilket media man har valt att verka i. Och vilken synvinkel man väljer att beskåda vinet (eller annat från). Allt jag skriver är inte alltigenom positivt, men jag ser ingen poäng i att lägga tid, möda och pengar på att göra djupdyk i sådant man tycker är ointressant. Underförstått (och jag utgår från att våra läsare är intelligenta) är att det vi (eller jag, i alla fall) skriver om är något som är bra i sin gengre, medan sådant jag INTE skriver om antingen inte är provat, bedömt eller besökt, alternativt inte är bra (enligt mig).
    Skulle jag ägna tid, möda och pengar på att också belysa det jag inte finner är bra och intressant, skulle jag behöva stryka sådant som är bra – för att ge plats för det jag tycker är dåligt.
    För mig personligen finns det ingen logik, eller intresse för det. Negativt skriveri får man söka någon annanstans, och sådant finns det gott om.
    En annan poäng med att ”trasha” ett vin, är att det därmed INTE säljer sämre, som man skulle kunna tro. Istället har man vattnat varumärket med uppmärksamhet, och det är faktiskt inte alla som i slutändan minns exakt vilket som var bra och vilket som var dåligt. Sådant brukar bara de allra mest intresserade lägga på minnet.
    Men återing, jag förstår att du vill läsa om allt. Om inte annat för att kanske kunna undvika det som av skribenten anses vara dåligt.
    En balansgång, helt enkelt.

  55. johan Says:

    jamis, du skriver att din medverkan i Winefinder är lika med nada. Vem är det då man ser på eras hemsida i mitten? Molgan utklädd till M. Jamis?

    http://www.winefinder.dk/

  56. Michel Says:

    Johan,

    Det hela har varit en miss – jag har aldrig haft något intresse (ekonomiskt, eller vinmässigt) i Winefinder. Däremot har jag vid 3 tillfällen varit med och planerat och lett vinmiddagar för deras medlemmar (något jag gör väldigt ofta i mina egna vinklubbar, med Munskänkarna, med vinklubbar på banker och företag, med Livets Goda etc). Jag har dessutom vid ett enda tillfälle (tror det var våren förra året) deltagit på en stor men snabb sortimentsprovning och som en av många tyckt till om vilka viner som var ”goda” eller ”inte goda”. No more, no less. Ur det har jag blivit så kallad medlem i vinkommitéen tillsammans med Håkan och Ulf, men inte haft något att göra med sortiment, utskick, tycke om det ena eller det andra, och inte heller fått betalt i vin eller pengar eller ens skickat en faktura med krav på ersättning. Jag har helt enkelt inte tänkt på Winefinder.
    Däremot har du helt rätt (såklart) att min bild hamnade i deras annonering. Och detta har jag kraftfullt sagt ifrån, och helt och hållet avsagt mig allt vidare samröre. Att det fortfarande ligger kvar reklammaterial här och var får jag väl leva med. Det är kanske min miss, men inget jag går och funderar särskilt mycket över. Mitt samvete är kristallklart.
    Men den springande punkten (i alla fall för mig) är att min samarbete eller ägande eller vinning på Winefinder är precis lika med NOLL.
    Detta var vad jag menade i min kanske tidigare inte fullt ut tydliga kommentar.
    Allt det här ligger bakom mig – jag tänker inte på det, och har heller inte gjort det. Att jag ibland begår misstag, eller sådant som uppfattas som misstag, är lika naturligt som att någon annan gör det. Ingen är perfekt.
    Och slutligen – folk får kritisera mig hur mycket som helst, jag tål ordentligt av den varan, det måste man göra om man är inom media (till och med hotad, inte minst för mina skarpa åsikter om fusk och mygel, nota bene). Kritisera mig gärna, men gör det direkt till mig, tro mig, jag har inget att dölja … för någon.

  57. Henrik Says:

    Michel, jag hoppas att du kände att jag – och de flesta här, verkar det som – delar Frankos åsikt att din närvaro i samtalet är uppskattad.

  58. Arvid Rosengren Says:

    Vilken härlig debatt jag tyvärr helt missat.

    Michel, du skriver att en artikel du skrivit inte kommer publiceras i sin helhet i LG pga juridiska skäl. Är det inte precis sådana texter som passar så bra på en oberoende blog? En stor del av ”problemet” med svensk vinjournalistik oavsett om det handlar om DN eller LG är att den är så ytlig. Vi behöver inte bara mer ingående reportage utan även mer opinionsbildning (och då inte bar ”vägra box”). Vi måste våga ta konflikter ibland. Fega inte, kör!

    När du även eftersöker befogad kritik: Det största problemet med LG som jag ser i dagsläget är att kvaliteten på skriverierna är så ojämn, fakta- och språkmässigt. Det gör publikationen som helhet mycket svår att ta på allvar. Ibland känns det snarast som att skribenterna kastat ur sig något två timmar innan deadline och redaktionen accepterat det utan en blick för att ”en tjock tidning är en bra tidning”. Dock skall det påpekas att dina alster oftast är tidningens absolut främsta och i stort sett det enda stående inslaget som jag alltid läser. Om ni på LG nu kan lägga 4 miljoner på resor etc så hade det kanske inte varit helt dumt att lägga ner 5% av den summan på en korrekturläsare på deltid. Det skulle kunna göra tidningen så mycket mer seriös! Hör av dig om du behöver tips på kandidater. :)

  59. Michel Says:

    Arvid,

    Jag inte bara tar till mig kritiken (som jag uppskattar varmt), jag delar den till rätt stor del också. Successivt sedan jag kom med i produktionen av Livets Goda, har jag och gänget bakom fört många, långa och även våldsamma diskussioner om hur saker och ting ska utvecklas. Det är värt att notera jag inte har några ägarintressen, utan ”bara” är frilansare. Dock en fast sådan – jag tar inga andra skrivuppdrag än LG. Det är många viljor som vill göra sig hörda, och allt vi gör är inte jämnt. Det stora problemet är just det senare, att alla skribenters personlighet och kunskap ”får hållas” och att alla ”har sin egen stil”. Det finns vinster med detta, men också uppenbara brister. Det är väl en balansgång vi kan bli bättre på. En brist är såklart en skiftande kvalitet på kunskap (jag har fört linjen att vi som skriver ska ha våra specialområden, så att vi kan gå på djupet och ha goda, pålitliga referenser i bredd och historik). En annan mer betydelsefull brist är att poängsättningen är väldigt olik mellan oss skribenter. Så är det i och för sig i flera tidningar. Samtidigt är det fel av en redaktör att gå in och revidera en skribents åsikter och poäng. Dock kan man göra mer för att kalibrera sig.
    Språket är en annan faktor som defintivt kan bli bättre. Och såklart bör tiden för korrekturläsning finnas.
    Och bredden på reportagen, eller djupet om man så vill. Ja, allt kan bli bättre. Och blir det nog också successivt.
    Allt det här har jag ofta långa diskussioner med min far, som under 40 års tid var en av Bonniers tunga tidningsmakare. Jag lär mig ständigt nytt av honom, men i slutändan är jag bara en frilansare.
    Ja, Arvid, det är så mycket vi kan bli bättre på. Dina synpunkter är viktiga, och tack vare ditt sätt att sakligt lägga fram dem, tar jag dem också på fullaste allvar.
    Och så slutligen min krönika, som jag av juridiska skäl inte kan publicera, eftersom jag inte har skriftliga bevis på det jag har lagt fram. Allt är dock upplevt, jag har sett det själv, hört allt i första hand – det är sagt till mig, om mig, om andra, eller då jag var med i samtalet. Men det är ändå inte juridiskt korrekt att publicera den, i tidning eller på Internet, eftersom det rör personer som jag nämner vid namn. Och att lägga ut den anonymt på nätet, det existerar inte min värld.
    Alltså arkiveras krönikan för högläsning för mina gäster på Café Rotsunda. Här har vi läst om mycket hemligt och farligt om importörer, Systembolag, sommelierer, och annat löst folk, genom åren. Till gott vin, såklart!


  60. […] den enda som besökts och Anders Wennerstrand på Nettare e Gioia började nysta i det hela och skrev ihop akt 1 i dramat; ett preludium vilket inriktar sig på företeelsen astroturfing och spamning i bloggars […]


  61. […] dykt upp att detta är ett försök likande det som en viss Malin gjorde för något år sedan, läs mer här. Läs kommentarer om vinet samt de nämnda kommentarerna hos Billigt vin, Sybariterna, In Vintage, […]


  62. Dags att sparka liv i den här gamla tråden.

    http://livetsgoda.se/artikel/artikel.asp?meny=&kat=0&ArtikelId=5374

    Diskutera i smågrupper.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s