Vinordic 2008

Någon som känner en pålitlig tatuerare? Gärna en som inte tar betalt per tecken. Jag behöver påminnelsen Sitt Inte Och Drick Barbaresco Med Maria Och Martin Till Klockan Tre Natten Före Vinordicmässan tydligt och oåterkalleligen inpräntad på båda underarmarna.

Vinordic är slitsamt nog utan den uppladdningen. Jag sammanstrålade med Frankofilen och halva Finare Vinare framåt eftermiddagen och vi var rörande eniga om att både gommen och benen jobbade i motvind så dags. Men mycket roligt fanns det. Här kommer ett litet axplock i kortformat utan särskilt stringenta urvalskriterier, att konsumeras med förstånd.

• • 1999 Bollinger La Grande Année: Urval, lagringstid (sex år) och lite mer pinot noir skiljer GA från standardcuvéen. Rätt intensiv, hustypiskt rödäpplig doft med tydlig brödighet, nougat, honung och lite mineral. Rik men inte fullt utblommad smak, bra balans, rund och lättdrucken, äpplig med lite nötter. Extra Bollinger blir lite övermaga, och är den inte lite tråkig?
• • Ayala Rosé Nature (NV): Rosé utan dosage, kul. Mycket ren, läskande doft med smultron och blandad nougat. Kruttorr i munnen. Röda bär, citrus och gröna äpplen med klingande syra. Mycket finstämt och jättegott om man gillar champagneetsning på gommen.
• • 1999 Ayala Millésimé: 80/20 pinot noir/chardonnay. Jättefin doft, finlemmad, elegant, välavvägd med hela citrusserien till grape och lite choklad. Mild och elegant men bra bett, viss sötma (i sammanhanget), utmärkt balans och lite vaniljbrioche.
• • 2000 Ayala Blanc de Blancs: Kraftigare doft med laserfokus, oerhört fräsch och ljusfruktig med mycket citron och grape. Rätt rund i munnen men min sorts syror, mycket ren och mineralig.
• • 2004 Orlando Abrigo Barbera d’Alba Mervisano: Modern doft med tydliga fat, nagellack och banan, mycket aromatisk och lite kväljande. Bra syra och fin balans, medelstor kropp men lite svag aromatik som får stöttas upp av faten. Nja.
• • 2003 Ceretto Barolo Zonchera: Roligt, den här prövade jag rätt nytappad i Barolo. Då en riktig tanninkyss – vad har hänt nu, tro? Jo: Generös, härlig nebbiolofrukt i näsan, hallonparfym, jordgubbssylt, rosor och viss fatprofil visar sig. Elegant, rätt kärv men mycket fin frukt, ämabla tanniner och bra syra i en förhållandevis lätt stil. Frukten har vaknat sedan sist, men mognadstonerna sover i sitt lugna bo.
• • 2005 Col d’Orcia Rosso di Montalcino Banditella: Riktigt fin doft, fokuserad och ren björnbärsfrukt, lite örter, en aning läder och fin fattouch. Ren, söt frukt med björnbär och körsbär, lite lättviktig men fint aromatisk sangiovese med sköna syror. Överraskar positivt.
• • 2005 Ornellaia Le Serre Nouve: Gammal favorit bland världens andraviner. Nollfemman har generös, parfymerad Ornellaiafrukt i näsan, med söta svarta vinbär, plommon, kryddor, tobak, överlagrade blommor och fat. Söt italiensk svartvinbärsfrukt och körsbär, lite väl märkbara fat, lättdrucken, hyggligt tuffa tanniner men lite låga syror.
• • 2006 Bullnose Te Mata Estate Syrah: Hawkes Bay, NZ. Rolig doft! Intensiva kryddor överskuggar allt: färsk lavendel, salvia, kanel. Eleganta björnbär väntar under. Söt syrahfrukt i munnen, lutar åt plommonhållet, bra syra, kryddor och lakrits. Litet utropstecken för den egna stilen.
• • 2006 Wirra Wirra Catapult: Shiraz/viognierblend från McLaren Vale. Lite väl insmickrande men parfymerad och välgjord med björnbär och tropiska övertoner av passionsfrukt och banan. Söt och lättgillad men med bra syra och kryddiga toner av apelsin, passionsfrukt och bananyoghurt. Hm…
• • 2006 Violine du Roi Sauvignon Blanc: Fyra små gårdar i Loire som hjälps åt men absolut inte vill kallas kooperativ :) Rätt generös doft med en del tropiska frukter, balanserar mellan nya och gamla världen. Mycket ren. Bra smak: Nässlor, rena krusbär, vingummi, lagom aromatisk. Solklart sommarvin för er som gillar sauvignon blanc.
• • 2004 Qupé Roussanne Bien Nacido Hillside Estate: Oj! Enormt intensiv doft, tydlig fatjäsning och lagring på fällningen. Generöst fatig med smör, nötter och vanilj, persikofrukt, tropiska toner, nyutslagna blommor. Mycket komplex. Superfin balans i munnen med underbara syror. Fin, söt, tät, mycket rik och intensiv frukt åt persika/aprikos och mogna äpplen och päron leder till en lång, mineralklingande eftersmak. Dagens godaste vin i min bok. Tack Kerstin på Divine för den smyghällningen.
• • 2006 Curtis Viognier, Santa Ynez Valley: Ännu en aromatisk fransos från Kalifornien. Rik päronfrukt men rätt oblommig, stram och fin. Bra balans, aromatisk, intensiv och kryddig med mango och lite peppar. Förvånansvärt sauvignonlik i vissa klunkar.
• • 2004 Havens Merlot: Napamelot, men från svala Carneros i sydhörnet. Kryddig och öppen plommonfrukt, snygga fat och lite tropiska övertoner i en rätt elegant doft. Tät, bra, mycket god smak som bär 15 procent alkohol utan att gnälla. Allt på sin plats och ett litet mineralstråk som bonus.
• • 2004 Havens Bourriquot: 70 cabernet franc, 30 merlot. Stallig och kryddig doft, välstrukturerad med tobak och välavvägda fat. Perfekt munkänsla, varm och generös men balanserad och inte fjäskig; rätt ung och söt frukt med plommon och mörka bär.
• • 2005 Far Niente Oakville: Napaklassiker som jag aldrig provat. Fläskig och rätt klassiskt rund Napafrukt, mogna svarta vinbär, plommon, något läder och rätt aromatiska fat. Rund, givmild med rejäl tyngd och mycket sötfruktig smak, bra chokladiga tanniner men alldeles för låga syror för mig. Som att dricka en plyschsoffa.
• • 2005 Au Bon Climat La Bauge Au-dessus Pinot Noir: Lite väl mycket nya världen i näsan, kanske, men riktigt fin pinotkrydda bland mogna körsbär och jordgubbar, fat och en liten köttbit. Lätt, fin och smidig i munnen, elegantare än doften antyder, med balanserad syra.
• • 2005 Trimbach Riesling: Pålitlig Alsaceriesling som visar sig ha blivit riktigt bra 2005. Tydligt mineralig doft med sten och stål, resten citrusfräschör. Krispig, solig smak, rödäpplig med riktigt bra syra, mineralkänsla och gräddigt slut.
• • 2002 Trimbach Cuvée Frédéric Emile: Toppcuvéen som jag provat några få gånger och älskat. Nolltvåan är öppen och charmig och har redan hunnit få tydliga bensintoner bredvid mineraler och persika i den rika doften. Munkänslan har längre kvar, men är strålande fin med lång äppelsmak, citron, lime och mineral, rätt sötfruktig med bra tryck och mättnad. Nyanserad och komplex.
• • 2005 Tollot-Beaut Corton Grand Cru: Jesus… Avgrundsdjup och komplex krydda i dagens godaste doft (och då är klockan nog framåt halv sex). Underbar parfym av vildhallon och körsbär, lite jordgubbssylt och perfekta fat. Rik och nyanserad. Smaken ligger tydligt efter och är oförlöst men double plus good, rödfruktig åt vinbärshållet med lätt och smidig känsla. Och majsläppet blev ännu dyrare…
• • 2005 Alain Graillot Tandem Syrah du Maroc: Graillots utflykt till Marocko får fyra stjärnor av Decanter: ”Lovely wine with surprising elegance, balance and freshness…” Hoppsan. I mitt block står det kokt och trist, ogint med orent unkna toner och slö frukt. Så kan det gå.
• • 2005 Château Mont-Redon Côtes du Rhône: Parfymerad röd syrahfrukt och björnbär, faktiskt riktigt rent och snyggt. Sötfruktig, snäll och trevlig smak med bra syra och lakritsslut. Lite lätt och vardaglig men charmig.

Så, det var väl det viktigaste av det jag hann med på en enorm mässa. Slatten med 2003 La Spinetta Barbaresco Gallina tre minuter över sex får ingen egen punkt, men var ljusår efter 2004 med läskiga tanniner och lite kokt känsla. Läs resten hos medbloggarna medan jag rensar gommen med kaffe och Creutzgatans raspigaste grappa.

//anders

Annons

Explore posts in the same categories: vin