Fyra torra gamla tyskar och en konverterad fransos

Det blev visst lite av en rieslingvecka. Yay! Den här gången består scenen av fem torra i toppklass och 40 förväntansfulla petrolheads inklämda i en källare som med lite god vilja brukar rymma 30. Och så Janne Rosborn, mannen som har en närmast autistisk koll på varenda Einzellage från Bremen till Bodensjön. Also:

• Vin nummer 1: Lätt blekgul i färgen. Tydlig petroleumton med gummikant i en rätt sparsmakad men växande doft. Äpple, vita blommor och citrus kompletteras av en ovanlig och rätt trevlig liten nötig ton. Torrt och syrligt i munnen, men fylligt med bra kraft. Bensin, citron och en äpplig eftersmak med mineralklang gör det här till en elegant och klassisk toppriesling som till slut får min röst som kvällens bästa som tack för att allt sitter på plats.

Facit: 1997 Bürklin-Wolf Forster Ungeheuer, Pfalz. Nummer två på Gault-Millaus jätteranking när det begav sig, hör vi.

• Vin nummer 2: Påtagligt tyngre, mer gyllene färg. Riktigt udda doft, med torra skåpslukter bredvid nougat, punsch och vingummin. Was? Smaken har en – i sammanhanget – rejäl dos restsocker, men bra balans och här kommer den petroleumton som saknades i näsan. Tätt och tungt med lite undertryckta syror, intensivt, med druvig karaktär, övermogen frukt och lite sten. Gott men lite lustigt.

Facit: 1997 Gustave Lorentz Altenberg Grand Cru, Alsace.

• Vin nummer 3: Gnistrande och tät gul, mycket vackert. Fin doft: Bensinmack och söta högsommarblommor, persika och honung i den kryddiga och riktigt generösa paletten. Smaken är oväntat torr, framför allt äpplig med lime och grape, men med en gräddig eftersmak med toner av smörkola. Ändå ung känsla.

Facit: 1997 Heyl zu Herrnsheim Niersteiner Brudersberg, Rheinhessen.

• Vin nummer 4: Lättare färg igen. Sagopersikor svävar upp i näsan, bensinen finns där, men också svårtolkade toner av marshmallows och ett slags havssalt tång. Hm… Jättefin smak med snygg balans, äppelbensin och citrussyror som slår först och struntar i att fråga sedan. En tydlig grapeton ger fin beska i den syradrivna eftersmaken. Gott, men kräver långt gången syrafetischism.

Facit: 1996 Bürklin-Wolf Forster Ungeheuer, Pfalz. Typisk nittiosexa med nästan tio gram syra mot 7,7 gram restsocker, enligt Rosborn. Aha.

• Vin nummer 5: Tung, oljig gul. Betydligt mer sötfrukt än kollegerna, hela vägen till melon och aprikos. Dessutom marsipantoner och punschkrydda i den intensiva doften, och jag hinner tänka både litchie=gewurztraminer och päron=pinot gris innan huvudet landar i rieslinglandet igen. Tungt och tätt i munnen med fläskig men inte übersöt frukt, gräddigt, men med rejäl citronsyra, bra balans och en lång eftersmak med grapenyanser. Speciellt och mycket gott.

Facit: Bürklin-Wolf Ruppertsberger Gaisböhl, Pfalz. Alltså två byar söder om 1 och 4.

Det är inget snack om att de här kunde ligga många år till. Kom-ihåg-lapp till mig själv: Drick inte upp all riesling ung trots att det är så drypande gott. Nonnenberg, hörde du det där?

//anders

Explore posts in the same categories: vin

Etiketter: , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

6 kommentarer på “Fyra torra gamla tyskar och en konverterad fransos”

  1. Henrik Says:

    Hmm, sagorpersikor, äppelbensin, citrussyror som slår först och struntar i att fråga sedan.
    Fler rieslingveckor åt folket!
    Och Anders, du skriver så man knappt behöver nån riesling för att få snålvattnet att forsa.

    P.S
    Från tanken till att spara lite på Nonnenberg är skuttet till korksruvsångest inte långt, så: who’s your Daddy now, sucka?
    D.S

    P.P.S
    Själv skruvade jag nyss av korken på en pinot noir från Tasmanien, Meadowbank Henry James. Skruvkorksångest finns den också, men en kryddig doft av mogna plommon, jordgubbe, hallon, nagellack och en gnutta mörk choklad tog effektivt död på den. Å andra sidan har jag bara en kvar nu …
    D.D.S

  2. anders Says:

    Riesling har ju den där snålvattnande effekten bara man tänker tanken. Ser lite illa ut i offentliga sammanhang ibland. Du satt inte på jobbet, va?

    Den här kvällen gav nog Nonnenberg lite nådatid, tänker jag, i form av påminnelser om framtiden. Man vill ju trots allt uppleva FV:s dieseldrivna grävlingar. Både Systembolaget och min plånbok tillämpade kvotering när Breuers 2005 såldes…

    Tasmansk PN är ju rätt hett just nu, så jag blir väldigt nyfiken. Och att döma av bilderna borde man åka dit någon gång också.

  3. Henrik Says:

    Eeh, nej, satt inte på jobbet. Är nog i någon mån tur att jag inte är i den positionen att jag kan skruva loss korkar på jobbet …
    I övrigt, angående Tasmanien, jo, det ser läckert ut.
    Vinet var också utmärkt, men jag saknade lite je ne sais quois, jämfört med när jag drack ett glas på Lux för några månader sedan. Då var det en lite tuffare attack, något mer syra, något mera kryddighet, något mer … Men visst, en god pinot.
    Louis från Tasmanien, som F&V gillade, finns det rätt många flaskor av här och där.

  4. anders Says:

    Ahem… Jag menade när du läste rieslingposten, alltså ;-) Det vore lite ofint att tvinga dig att avslöja vilka pinotvanor du tillämpar på arbetstid, no?

    Trist flaska? Garderobsskadad?

  5. Henrik Says:

    Faktum är att ajag nyss hade dekanterat flaskan och hade en halvtimme att slå ihjäl medan lammstek och potatisgratäng gick färdigt i ugnen. Då hamnade jag hos Nettare och snålvattnet började forsa.
    Trist flaska? Tja, kanske, men knappast garderobsskadad. En 2004 som legat i fyra månader i min garderob och importören borde ha något bättre att tillgå. Jag hade två, tänkte att det är lika bra att slita upp en och se vad som hänt.
    Vinet kändes inte på något sätt defekt, tvärtom, bara lite, eeh, väl stillsamt.
    Den andra sliter jag också upp snart och hoppas på lite mer attack i den – kändes inte som om det var lagring som saknades. Kändes balanserat och utvecklat, men lite tamare än jag mindes den.
    Men visst, Lux är nog lite, men bara lite, bättre än jag på lammstek.
    Till helgen ska jag hursomhelst bli jagad av dieselgrävling.

  6. anders Says:

    Bonne chasse!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s